Liten, som Nasse

Ja, 30.000 / mån i alla ära. Men just nu är det inte kul. Grät igår, grät idag. Igår trillade några tårar när jag pratade med en projektledare som är del-projektledare i det projektet jag roddar. Idag låste jag in mig på toa och hulkade.

Jag har vart här i 6 månader. Yngst, ensam tjej. Vissa saker börjar bli tydliga ibland. Mina frågor skojjas bort när jag vill ha ett allvarligt svar, svar som "ja ungefär" när jag förklarar hur jag uppfattade det.

Svåra uppgifter, situationer jag aldrig vart i förut, omöjliga uppdrag baserat på m in bakgrund och kunskap.

Den här veckan har det runnit över.

Vill inte börja rygga för att vara på jobbet. Ville inte...

Så idag känner jag mig som lilla Nasse, kä kä kä käranån. Men han är även modig, även fast han är en mycket liten gris. Det är jag också.