gråta på jobbet

Idag fällde jag tårar på jobbet, min närmsta kollega stod o pratade med mig just då om problemet jag hade. Han är 46, har tonårsbarn och vi kommer väldigt bra överens, han är en glad skit om man skall uttrycka sig så. Men jag hatar att gråta inför vuxna karlar. Det är ett tecken på att man är tjej, för grabbar gråter inte. Inget fel att vara tjej, men att lipa på jobbet ibland 20 män, det fungerar inte.

Jag var frustrerad, inte ledsen. Ringde chefen och vi snackade, han peppade mig och vi kör på som planerat. Skiter det sig vid produktionstillfället tänker vi om då... BASTA!

Varannan vecka på jobbet vill jag gråta, varannan är jag skittuff. Resa sig och ramla, resa sig och ramla... Efter jul hoppas jag på färre fall, har ju faktiskt bara vart här i 3 månader.